I dag sprang jag hem från Lappis. Men Furuögrundsvägen är inte den roligaste sträckan att uppleva. Det är som samma lika hela vägen ... Jag har nästan "ingenting att göra", och det är då det händer: Jag börjar räkna och stava i samma takt som jag andas. När det gäller räkningen så blir det mycket procent och när jag stavar blir det ofta namn – och då helst långa namn och inte korta namn som "Åsa". Men ibland kan jag stava mitt namn, men då lägger jag till efternamn, adress och telefonnummer.
Är jag crazy?
jepp.
SvaraRaderaDet tål att fundera över! Undrar om jag är ännnu knäppare jag förstår inte riktigt hur du gör???? Men huvudsaken att det funkar....
SvaraRaderaJag kan lära ut tekniken! På med träningsdojjorna bara! ;)
SvaraRadera