Inte ett dygn skulle jag överleva Robinson. Eller så skulle jag ta ihjäl någon annan. Förstår inte hur det går att vara utan mat som de är och jag förstår inte heller hur det går att sova en blund i värsta ormriket. Nej tacka vet jag Östanbäck en murrig novemberkväll tillsammans med en godisskål fylld med godaste godiset!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar